1Emacs anv�ndarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. 2 3Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (vanligen 4m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (p� vissa tangentbord m�rkt 5ALT eller EDIT). Vi anv�nder h�r f�ljande f�rkortningar: 6 7 C-<chr> h�ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven 8 <chr>. C-f betyder: h�ll ner kontrolltangenten och tryck f. 9 M-<chr> h�ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om 10 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, sl�pper 11 den och trycker sedan <chr>. 12 13Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken). 14Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett 15kommando. Till exempel: 16<<Tomma rader s�tts in runt n�sta rad n�r help-with-tutorial aktiveras>> 17[Tomma rader av pedagogiska sk�l. Texten forts�tter nedanf�r.] 18>> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild. 19 Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v. G�r s� i 20 forts�ttningen n�r du �r f�rdig med en sk�rmbild. 21 22Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n 23sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du 24bl�ddrar fram�t i filen. 25 26Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats 27i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t, 28med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll 29ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har 30META-, EDIT- eller ALT-tangent.) 31 32>> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger. 33 34 35* SAMMANFATTNING 36---------------- 37 38F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder: 39 40 C-v Flytta en sk�rmbild fram�t. 41 M-v Flytta en sk�rmbild bak�t. 42 C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r 43 mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte 44 KONTROLL-1.) 45 46>> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l. 47 Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring 48 mark�ren nu. 49 50Du kan ocks� anv�nda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal 51har dem, f�r att flytta en hel sk�rmbild �t g�ngen, men du redigerar 52effektivare om du anv�nder C-v och M-v. 53 54 55* GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER 56------------------------------ 57 58Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur 59f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen? 60 61Det finns flera s�tt att g�ra detta. Du kan anv�nda piltangenterna, 62men det �r mer effektivt att ha h�nderna i standardl�get och anv�nda 63kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken �r likv�rdiga med de 64fyra piltangenterna. S� h�r: 65 66 F�reg�ende rad, C-p 67 : 68 : 69 Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f 70 : 71 : 72 N�sta rad, C-n 73 74>> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n 75 och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p� 76 sk�rmbilden. 77 78Detta �r enklare att komma ih�g om du t�nker p� dessa f�rkortningar: P 79f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r bak�t (backward) 80och F f�r fram�t (forward). Dessa �r de grundl�ggande kommandona f�r 81att flytta mark�ren och du kommer att anv�nda dem hela tiden. 82 83>> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden. 84 85>> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t 86 med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt 87 p� en rad. 88 89Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen 90avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att 91den g�r det. 92 93>> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren 94 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den 95 flyttar mark�ren �ver radslutstecknet. 96 97C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b. 98 99>> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren 100 �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av 101 raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till 102 n�sta rad. 103 104N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden 105kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning" 106och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den 107f�rsvinner ut ur sk�rmbilden. 108 109>> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av 110 C-n och se vad som h�nder. 111 112Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du 113flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b 114flyttar den ett ord bak�t. 115 116>> Prova n�gra M-f och M-b. 117 118Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till 119slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta 120mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i 121motsatt riktning. 122 123>> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra 124 C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika 125 placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord. 126 127L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och 128M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade 129operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds 130till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar 131(bokst�ver, rader, etc.). 132 133Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar 134mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a 135och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke. 136 137>> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e. 138 Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e. 139 140Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera 141M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta 142inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt. 143 144Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt" 145(point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten 146�r i texten. 147 148H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings- 149kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon: 150 151 C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t 152 C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t 153 154 M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t 155 M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t 156 157 C-n Flytta mark�ren till n�sta rad 158 C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad 159 160 C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden 161 C-e Flytta mark�ren till slutet av raden 162 163 M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen 164 M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen 165 166>> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull. 167 Dessa �r de kommandon som anv�nds mest. 168 169Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som 170flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som 171flyttar den till slutet av texten. 172 173P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste 174anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man 175ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det 176bli M-komma. 177 178>> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen. 179 Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen. 180 181>> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen. 182 Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen. 183 184Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om 185terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n 186och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla 187slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt 188lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att 189anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker 190att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har 191l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig 192de mer avancerade kontrollfunktionerna. 193 194De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de 195flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt 196argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du 197skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent 198s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv 199talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder 200C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska 201argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re 202kommandot. 203 204Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t. 205 206>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du 207 kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando. 208 209De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett 210repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det 211annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills, 212anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av 213dess v�rde, g�r kommandot n�got annat. 214 215C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument 216till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller 217ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga 218sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader 219upp�t. 220 221>> Prova C-u 8 C-v nu. 222 223Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta 224tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v. 225 226Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller 227MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� sidan 228av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den 229med musen kan du rulla texten. 230 231>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det 232 p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i 233 texten beroende p� var i rullningslisten du trycker. 234 235>> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den 236 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende 237 p� hur du f�r musen. 238 239 240* OM EMACS H�NGER 241----------------- 242 243Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom 244att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando 245som tar f�r l�ng tid att utf�ra. 246 247Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt 248argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra. 249 250>> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck 251 C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att 252 du avbr�t argumentet med C-g. 253 254Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. 255 256 257* SP�RRADE KOMMANDON 258-------------------- 259 260En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall 261anv�nda dem av misstag. 262 263Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett 264meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om 265du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando. 266 267Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som 268svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando, 269svarar du "n" p� fr�gan. 270 271>> Skriv C-x C-l (som �r ett sp�rrat kommando). 272 Skriv n som svar p� fr�gan. 273 274 275* F�NSTER 276--------- 277 278Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text. 279Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi 280f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till 281det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt: 282 283 C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster). 284 285Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r 286mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster 287tas bort. 288 289>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l. 290>> Tryck C-h k C-f. 291 Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der 292 f�r att visa dokumentationen f�r C-f-kommandot. 293 294>> Sl� C-x 1 och se hur dokumentationsf�nstret nu f�rsvinner. 295 296Kommandot skiljer sig lite fr�n andra kommandon du har l�rt dig 297eftersom det best�r av tv� tecken. Det startar med tecknet 298KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon som startar med KONTROLL-x 299och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder och liknande saker att 300g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra tecken l�nga. 301 302 303* SKRIVA OCH TA BORT TEXT 304------------------------- 305 306Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in 307texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och 308s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en 309radbrytning. 310 311Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>. 312<Delback> �r en tangent p� tangentbordet -- samma som du normalt 313anv�nder utanf�r Emacs f�r att ta bort det senaste tecknet du skrivit. 314Det �r vanligen en stor tangent n�gra rader ovanf�r retur-tangenten, 315och den �r vanligtvis m�rkt "Delete, "Del" eller "Backspace". 316 317Om den stora tangenten �r m�rkt med "Backspace" s� �r det den du 318anv�nder f�r <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som �r m�rkt 319med "Delete" men det �r inte <Delback>. 320 321Generellt raderar <Delback> tecknet precis f�re den aktuella 322mark�rspositionen. 323 324>> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att 325 anv�nda <Delback>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, 326 du kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. 327 Detta �r bara en lokal kopia. 328 329N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter 330den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett 331f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen 332indikerar att raden forts�tter. 333 334>> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och 335 forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur 336 forts�ttningstecknet ser ut. 337 338>> Anv�nd <Delback> f�r att radera texten tills raden ryms p� en 339 sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna. 340 341Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera 342radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om 343resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en 344sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken. 345 346>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delback>. 347 Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver. 348 349>> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort. 350 351T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta 352g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det 353skrivas flera g�nger. 354 355>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********. 356 357Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i 358Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en 359�versikt �ver kommandon f�r radering: 360 361 <Delback> Raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren 362 C-d Raderar tecknet som st�r precis under mark�ren 363 364 M-<Delback> Raderar ordet precis f�re mark�ren 365 M-d Raderar ordet precis efter mark�ren 366 367 C-k Raderar fr�n mark�ren till slutet av raden 368 M-k Raderar till slutet av stycket 369 370L�gg m�rke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d 371f�ljer m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delback> �r inte precis 372ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k 373fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan). 374 375Du kan ocks� ta bort vilken del som helst av texten med hj�lp av 376f�ljande allm�nna metod. Flytta till ena �nden av det omr�de du vill 377ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra �nden av 378omr�det och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de tv� 379positionerna. 380 381>> Flytta mark�ren till bokstaven D i f�reg�ende stycke. 382>> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" 383 l�ngst ner p� sk�rmen. 384>> Flytta mark�ren till bokstaven o i ordet metod p� andra raden i 385 stycket. 386>> Tryck C-w. Detta tar bort texten fr�n och med D fram till just f�re 387 o. 388 389Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text 390�r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte 391kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning" 392(yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n 393ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan 394kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum 395inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas). 396 397>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom. 398 Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden. 399>> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma 400 raden som var kvar. 401 402L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och 403att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden 404under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den 405raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara 406en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma 407raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det. 408 409Att s�tta in borttagen text kallas att "�terh�mta" den (yanking). 410(T�nk p� det som att du rycker, eller drar, tillbaka n�gon text som 411tagits bort.) Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till samma 412plats som d�r den blev borttagen, eller s� kan du s�tta in den p� en 413annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan 414fil. Du kan ocks� h�mta tillbaka samma text flera g�nger s� att du f�r 415flera lika f�rekomster av den. 416 417Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar 418tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r. 419 420>> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten. 421 422Om du g�r flera C-k i rad s� kommer all bortagen text att sparas 423samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna p� en g�ng. 424 425>> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger. 426 427Och h�mta s� tillbaka igen: 428 429>> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen. 430 S� kopierar man text. 431 432Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du 433har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste 434texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte 435f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har 436anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y 437ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om 438och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har 439n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att 440beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den 441�tertagna texten d�r den �r. 442 443Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka 444till startpunkten (texten som sist blev borttagen). 445 446>> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven 447 denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck 448 M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera 449 M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den 450 f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du 451 prova med positiva och negativa argument till M-y. 452 453 454* �NGRA 455------- 456 457Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du 458upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo). 459 460Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist 461utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje 462repetition upph�va ett kommando till. 463 464Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas 465inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon), 466och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om 467upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs 468f�r att �ngra inskriven text. 469 470>> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den 471 igen. 472 473C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt 474som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det 475ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord. 476Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram 477C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere. 478 479Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering. 480 481Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra 482att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera 483n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r 484�ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit. 485 486 487* FILER 488------- 489 490F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga 491den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du 492avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find) 493denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit). 494 495Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga 496s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r 497kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att 498undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och 499med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett 500nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop. 501 502Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad 503som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten 504"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p� 505filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv" 506och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil 507du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r. 508 509En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange 510vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument 511fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter 512att du gett kommandot 513 514 C-x C-f Finn en fil 515 516kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den 517nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r 518den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon 519f�r att f�r�ndra filnamnet. 520 521N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du 522avbryta med kommandot C-g. 523 524>> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och 525 avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att 526 du inte finner n�gon fil. 527 528N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att 529utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram 530filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt. 531 532Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja 533redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta 534kommando 535 536 C-x C-s Spara fil 537 538Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs 539kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r 540f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i 541slutet av det ursprungliga filnamnet. 542 543N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som 544blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om 545systemet kraschar. 546 547>> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning. 548 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst 549 p� sk�rmbilden. 550 551Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser 552sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna 553har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att 554forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous 555Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur 556detta kan undvikas. 557 558Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller 559f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar. 560Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till 561att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i 562filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa 563filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en 564fil som existerar. 565 566 567* BUFFERTAR 568----------- 569 570Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta 571att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna 572den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer 573�ppna i Emacs. 574 575>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. 576 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda 577 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> f�r att komma 578 tillbaka till den h�r v�gledningen. 579 580Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r 581du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista 582�ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva 583 584 C-x C-b Listning av buffertar. 585 586>> Prova C-x C-b nu. 587 588Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p� 589den fil som inneh�llet kommer fr�n. Vilken text du �n ser i ett 590Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert. 591 592>> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan. 593 594N�r du har flera buffertar s� �r bara en av dem "g�llande" �t g�ngen. 595Det �r den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert 596s� m�ste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som 597motsvarar en fil kan du g�ra det genom att bes�ka den igen med C-x 598C-f. Det finns dock ett enklare s�tt: anv�nd C-x b kommandot. I det 599kommandot anger du buffertens namn. 600 601>> Skriv C-x b foo <Return> f�r att g� tillbaka till bufferten "foo" 602 som inneh�ller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv 603 <Return> f�r att komma tillbaka till den h�r handledningen. 604 605Mestadels �r buffertens namn densamma som filens namn (utan 606katalogdel.) Det �r dock inte alltid s�. Bufferlistan du skapar med 607C-x C-b visar alltid namnen p� varje buffert. 608 609All text du ser i ett Emacsf�nster �r alltid del av n�gon buffert. En 610del buffertar �r inte knutna till n�gon fil, till exempel bufferten 611"*Buffer List*". Det �r den buffert som inneh�ller buffertlistan som 612skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller 613n�gon fil. Den inneh�ller de meddelanden som visas p� den nedersta 614raden i Emacs sessionen. 615 616>> Skriv C-x b *Messages* <Return> f�r att se meddelandebufferten. 617 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> f�r att �terg� till den h�r 618 handledningen. 619 620Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer 621inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i 622bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den 623f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du 624beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r 625omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x 626C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot 627 628 C-x s Spara buffertar 629 630C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du 631vill spara eller ej. 632 633>> S�tt in en rad med text och spara med C-x s 634 Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten 635 TUTORIAL.sv. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes). 636 637 638* UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN 639------------------------------- 640 641Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller 642META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett 643"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter: 644 645 C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken. 646 M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett 647 kommandonamn. 648 649Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de 650kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett n�gra av dem, C-x 651C-f f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot 652f�r att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora 653f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar 654innan Emacs avslutas. 655 656C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan 657�terv�nda till samma Emacs senare. 658 659P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera 660till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f� 661tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. 662 663P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under 664Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan 665�terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I 666detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. 667 668C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta 669Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra 670applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera 671suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har 672t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z 673ist�llet f�r att avsluta. 674 675Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig 676hittills: 677 678 C-x C-f Finn fil 679 C-x C-s Spara fil 680 C-x s Spara n�gra buffertar 681 C-x C-b Lista buffertar 682 C-x b Byt buffert 683 C-x C-c Avsluta Emacs 684 C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster 685 C-x u �ngra 686 687Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan 688eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r 689replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r 690du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med 691M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r 692fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och 693Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r 694tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller 695skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta 696kommandot med <Return>. 697 698Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall 699ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste 700avsluta b�gge argumenten med <Return>. 701 702>> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad. 703 Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>. 704 705 L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har 706 ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r 707 ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t. 708 709 710* SPARAUTOMATIK 711--------------- 712 713N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer 714�ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot 715detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje 716fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av 717filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer 718namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig 719s�tt kommer Emacs radera autosparfilen. 720 721Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar 722genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte 723autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha 724bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen. 725 726 727* EKOOMR�DE 728----------- 729 730Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas 731p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas 732"ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p� 733sk�rmbilden. 734 735 736* L�GESRADEN 737------------ 738 739Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (mode line). Den ser 740ungef�r ut s� h�r: 741 742--:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)----------------------- 743 744Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar. 745 746Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit. NN% 747visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten 748befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r i 749sk�rmbilden kommer det st� "Top" ist�llet f�r " 0%" och om slutet av 750filen �r i sk�rmbilden kommer det st� "Bot". Om du ser p� en fil d�r 751hela texten passar in p� en sida kommer det st� "All". 752 753Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat 754s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�. 755 756Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i 757filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil 758kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken. 759 760Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket 761redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental", 762som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode). 763 764Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r 765redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till 766exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t 767g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu. 768 769Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det 770finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod 771och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva 772kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa 773kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat 774kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x 775fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental. 776 777Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen 778anv�nda Text-l�ge. 779 780>> Skriv M-x text mode<Return>. 781 782Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon 783h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar 784apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade 785M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. 786 787Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta 788kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite 789annorlunda. 790 791F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva 792C-h m. 793 794>> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av 795 sk�rmbilden. 796>> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n 797 Fundamental-l�get. 798>> Tryck C-x 1 f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden. 799 800Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode). 801Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje 802sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och 803oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en 804kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls. 805 806Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r 807radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs 808rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir 809f�r l�ng. 810 811Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill 812mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att 813upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r 814kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar 815l�get". 816 817>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med 818 "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r 819 Auto Fill bryter bara raden mellan ord. 820 821Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta 822genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot 823genom ett numeriskt argument. 824 825>> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in 826 n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre 827 �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom 828 att anv�nda C-x f en g�ng till. 829 830Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto 831Fill att kunna omformattera raderna f�r dig. 832F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet 833du �nskar att omformatera. 834 835>> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q. 836 837 838* S�KNING 839--------- 840 841Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande 842bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du 843s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r 844teckenstr�ngen upptr�der. 845 846S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra 847redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att 848s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka 849efter. 850 851Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r 852f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n. 853 854N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search" 855dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get 856inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar 857efter. <Return> avslutar s�kandet. 858 859>> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en 860 bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng 861 du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu 862 har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng. 863>> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet 864 "mark�r". 865>> Tryck nu p� <Delback> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig 866>> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet. 867 868S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g� 869till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och 870markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta 871f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till. 872Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela 873att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet. 874 875Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder 876p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat 877den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� 878fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i 879Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas. 880 881Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delback> kommer 882du l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad 883och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till 884exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m", 885och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta 886f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avl�gsnar "a" fr�n 887s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta 888f�rekomsten av "m". 889 890Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken 891s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen, 892s� som C-s och C-r. 893 894C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen 895EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i 896texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r 897C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda. 898 899 900* FLERA F�NSTER 901--------------- 902 903En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p� 904sk�rmen samtidig. 905 906>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts� 907 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). 908 909>> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv� 910 f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i 911 det �vre f�nstret. 912 913>> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret. 914 (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.) 915 916>> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det 917 nedre f�nstret. 918 919>> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp 920 och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre 921 f�nstret. 922 923>> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre 924 f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det 925 gjorde n�r du l�mnade det. 926 927Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv� 928f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det 929�r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon 930fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster 931f�r det valda f�nstret (selected window). 932 933Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och 934anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren 935i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig 936i det andra f�nstret. 937 938C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har 939META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt 940som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna 941KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de 942"modifierar" de andra tangenterna du trycker. 943 944Om du inte har META-tangenten och anv�nder <ESC> ist�llet �r 945ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka <ESC> f�ljt av KONTROLL-v, 946KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det �r f�r att <ESC> �r ett tecken i 947sig och inte en �kta "modifierare". 948 949>> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre 950 f�nstret. 951 952Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha 953f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det 954som mark�ren st�r i." 955 956Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x 957C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra 958f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt 959oberoende. 960 961H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika 962filer: 963 964>> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. 965 Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret. 966 Mark�ren flyttats ocks� dit. 967 968>> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x 969 1 f�r att bli kvitt det nedre igen. 970 971 972* REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER 973----------------------------- 974 975Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering" 976(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt 977huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)] 978ist�llet f�r (Fundamental). 979 980F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>. 981Detta �r ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att 982bli kvitt extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten. 983 984>> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� <ESC> <ESC> 985 <ESC> f�r att komma ut. 986 987Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering. 988Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument 989under rekursiv redigering. 990 991 992* MER HJ�LP 993----------- 994 995I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket 996information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga 997m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla 998h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga 999goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all 1000dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen 1001C-h. 1002 1003F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den 1004hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h 1005? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du 1006har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon 1007hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta. 1008 1009(P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�, 1010s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under 1011tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen, 1012kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x 1013help<Return>.) 1014 1015Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c" 1016och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot. 1017 1018>> Skriv C-h c C-p. 1019 1020Meddelandet skall d� bli n�got i stil med: 1021 1022 C-p runs the command previous-line 1023 1024Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r 1025att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har 1026beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation, 1027tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig. 1028 1029Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT 1030eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c. 1031 1032F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k 1033ist�llet f�r C-h c. 1034 1035>> Skriv C-h k C-p. 1036 1037Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget 1038f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka C-x 1. Du beh�ver 1039inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r 1040att f�rst senare ta bort f�nstret med C-x 1. 1041 1042H�r �r fler varianter p� C-h: 1043 1044 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. 1045 1046>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. 1047 Detta ger den information Emacs har om funktionen 1048 som implementerar kommandot C-p. 1049 1050Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen f�r de variabler 1051som du kan �ndra v�rde p� f�r att anpassa Emacs beteende. Du m�ste 1052ange namnet p� variabeln n�r Emacs fr�gar efter den. 1053 1054 C-h a Kommando-aprop� (Command Apropos). Skriv in ett 1055 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn 1056 inneh�ller det nyckelordet. Alla dessa 1057 kommandon kan aktiveras med META-x. F�r n�gra 1058 kommandon listas ocks� de kombinationer best�ende av 1059 en eller tv� tecken som k�r det kommandot. 1060 1061>> Skriv C-h a file<Return>. 1062 1063Detta visar i ett annat f�nster en lista �ver alla M-x kommandon d�r 1064"file" f�rekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som 1065C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file. 1066 1067>> Tryck C-M-v f�r att rulla texten i hj�lpf�nstret. G�r det n�gra 1068 g�nger. 1069 1070>> Type C-x 1 f�r att ta bort hj�lpf�nstret. 1071 1072 C-h i L�s direktmanualen (alias Info). Detta kommando 1073 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*" 1074 d�r du kan l�sa direkthj�lpen f�r de paket som �r 1075 installerade i ditt system. Sl� m emacs <Return> f�r 1076 att l�sa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har 1077 anv�nt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig p� en 1078 guidad tur �ver Infol�gets (Info-mode) m�jligheter. 1079 N�r du v�l har tagit dig igenom den h�r 1080 anv�ndarhandledningen s� �r det direktmanualen som �r 1081 din huvudsakliga k�lla till dokumentation. 1082 1083 1084* TILL SIST 1085----------- 1086 1087T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att 1088tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka 1089igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) 1090 1091Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r 1092oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka 1093ett mail och klaga! 1094 1095 1096* MER FUNKTIONER 1097---------------- 1098 1099Du kan l�ra dig mer om Emacs genom att l�sa dess manual, antingen i 1100bokform eller on-line i Info (anv�nd Hj�lp-menyn eller skriv F10 h r). 1101Tv� finesser som du kan komma att gilla speciellt �r komplettering 1102(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som f�renklar 1103filhantering. 1104 1105Komplettering �r ett s�tt att undvika on�diga tangenttryckningar. Till 1106exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva 1107C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet s� 1108l�ngt den kan r�kna ut det fr�n det du redan skrivit. Komplettering 1109finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". 1110 1111Dired g�r det m�jligt att lista filer i en katalog (och �ven dess 1112subkataloger), flytta runt i listan, bes�ka, byta namn, ta bort och 1113operera p� olika s�tt p� filerna. Dired finns beskrivet i Info i 1114Emacs-manualen i noden "Dired". 1115 1116Manualen beskriver �ven m�nga andra Emacs funktioner. 1117 1118 1119* KOPIERING 1120----------- 1121 1122Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den 1123f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Mats 1124Lidell �versatte den till Svenska. 1125 1126This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and 1127comes with permission to distribute copies on certain conditions: 1128 1129Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004, 1130 2005, 2006, 2007 Free Software Foundation, Inc. 1131 1132 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies 1133 of this document as received, in any medium, provided that the 1134 copyright notice and permission notice are preserved, 1135 and that the distributor grants the recipient permission 1136 for further redistribution as permitted by this notice. 1137 1138 Permission is granted to distribute modified versions 1139 of this document, or of portions of it, 1140 under the above conditions, provided also that they 1141 carry prominent notices stating who last altered them. 1142 1143The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the 1144same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of 1145GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism 1146("ownership") by using, writing, and sharing free software! 1147 1148;;; Local Variables: 1149;;; coding: latin-1 1150;;; sentence-end-double-space: nil 1151;;; End: 1152 1153;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b 1154